LAXINDUSTRIN

Den norska laxindustrin, med Norges regering bakom sig, har framgångsrikt framställt den odlade laxen som ett hållbart alternativ och den stora lösningen på utfiskningen av haven. I Sverige står norskodlad lax för 98% av försäljningen och omsätter miljarder varje år. Men industrin är inte så rosenskimrande som den produkt den säljer.

Laxodlingsindustrin har upplevt en explosionsartad tillväxt under de senaste decennierna och förväntas expandera även i framtiden. För att odla lax krävs enorma mängder foderfisk som bearbetas till fiskolja och fiskmjöl. Samtidigt visar rapporter från bland annat FN att en lång rad arter som används i produktionen av fiskfoder redan är överexploaterade. Att stoppa det hotade vilda beståndet på lax genom att satsa på odlingar har alltså ironiskt nog lett till utfiske av andra fiskarter längre ner i näringskedjan, vilket ytterligare destabiliserar det redan hårt ansatta marina ekosystemet. Man använder helt enkelt fisk för att producera fisk. I bästa fall går det åt 2,5 kg foderfisk för att producera 1 kg lax. Forskning pågår om hur man kan reducera mängden fisk i laxens foder pågår men än så länge är målet 1 kg foderfisk = 1 kg lax inte möjligt ens i de modernaste av anläggningar.

Utfiskningen av foderfisk är i sig ett stort problem och ifrågasätter hur hållbar odlingen av lax är. Men problemet med laxodlingsindustrin har även sociala dimensioner som sällan uppmärksammas i debatten. Hälften av världens foderfisk, som bearbetas till fiskmjöl och fiskolja, fångas i Sydamerika där norska företag som Cermaq och Marine Harvest alltsedan 1980-talet etablerat sig i den för dem livsviktiga foderfiskeindustrin, samtidigt som de äger en stor del av chilenska marknaden i form av laxodlingar. I Chile har trålandet efter foderfiske och miljöförstöringen från laxodlingarna slagit ut det lokala fisket med ökad fattigdom som följd, och systematiskt kränkt ursprungsfolkens rätt till sina territorier. I en ny FN-rapport talar man om en ökad konflikt då ”det finns de som anser att fisken borde mätta världens fattiga istället för den odlade och exporterade laxen”. Men om detta berättar inte den norska laxindustrins PR- och lobbyorgan Eksportutvalget For Fisk, som årligen spenderar miljoner på att tvätta den norska laxindustrins image och påverka politiska beslut i för dem önskvärd riktning.

Ska vår laxkonsumtion verkligen ske på bekostnad av att fattiga fiskare och ursprungsfolk i Chile slås ut och deras närmiljö privatiseras och förgiftas? Ska nordiska företag i utlandet kunna undkomma normer för arbetsrätt och socialt ansvar som är självklara i deras egna länder? Det är dags att rensa upp i en industri som alltför länge tillåtits expandera och agera på ett oetiskt sätt.

I Sverige har COOP, ICA och Axfood stoppat importen av chilensk lax sedan man informerats om de rådande missförhållandena. Men produktionskedjan är betydligt mer komplex än så, där även den norskodlade laxen får konsekvenser på andra sidan jordklotet i form av ett överexploaterat foderfiske. COOP, ICA och Axfood måste ställa krav på sina leverantörer att den odlade laxen är hållbar i alla led och i alla ordets bemärkelser, det vill säga även socialt och miljömässigt.

FAKTA NORSK LAXINDUSTRI:

  • Norge är världens största producent av lax från laxodlingar, och producerar ca 40% av all odlad lax i världen. År 2006 producerade man över 600 000 ton odlad lax.
  • De största företagen är Marine Harvest, (länk till Marine Harvest chilenska del) och Cermaq (med underbolagen Mainstream & EWOS,  så här ser deras företagsstruktur ut)
  • Enligt siffror från den norska fiskeindustrins PR-organ går det åt ca 2,5 kg foderfisk för att producera 1 kg lax.
  • Hälften av världens foderfisk kommer från Sydamerika och processas till fiskmjöl och fiskolja. Majoriteten går till fiskodlingar.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s